Du har somnat mätt och nöjd
Dina ögonfransar fladdrar till
Du gnyr och jag håller andan, rädd för att väcka dig
Men så faller du till ro igen, med näsan inborrad i min hud

Gång på gång har jag försökt sätta namn på mina känslor för dig
Känslan är förlamande
och befriande på en och samma gång.
Det känns som om hela jag kokar när jag håller dig nära

Plötsligt bubblar skrattet upp från ingenstans
gör mitt bästa för att inte väcka dig
Du hickar i sömnen och jag låter mina fingertoppar
stryka över din silkesmjuka kind
Din lilla hand sluter sig om mitt finger

Lugnet sänker sig nu
både i rummet och inom mig
Värmen och trygghetskänslan vaggar nu även mig till sömns

Precis innan jag somnar så kommer jag på det!
Nu vet jag vad min känsla kallas,

den kallas kärlek