I en fast brygga
sliter jag
i knuten som
surrats

jag vill till din hamn
där är lampor tända
och leenden avlöser varandra

vi hade en magisk kväll

fast jag har själv
bildat knopen

och hos dig hörs barnafötter

hörs också
väskor stående i hallen
packade av ditt barns mor


skall jag låta en vink av
adjö
bli en vink av
välkommen?
bortkommen

min hamn
börjar bli
min hamn

men
vi hade en magisk kväll