en sorts psalm
Levnadsdagar
När dagens ögon öppnar sig
har världen redan vaknat
och himlens färger speglar mig
som lever det jag saknat
Och allting som jag längtat till
får liv i solens strålar
mitt liv ska bli det himlen vill
jag själv är den som målar
Med himlens ljusa färgpalett
får penseln spegla vinden
och jag vill äga det jag sett
och söker fånga in den
Men vinden blåser dit den vill
när jag vill springa fatt den
dock, aftonen gör vinden still
och jag går in i natten
Då sluter sig de ögon som
har hållit världens dagar
den mänska som vill somna om
får följa mörkrets lagar
Och livet längtar åter ljus
den dag som var har blivit
mitt fängelse är tidens hus
och alla ord jag skrivit
Så kommer åter gryningstid
fast själen knappast tror det
jag glömmer mörkret och får frid
och längtar frukostbordet
Och hunger efter liv är gott
när kärleken ger mättnad
av natten har min själ nog fått
av sömnen drömmens lättnad
Så går en dag och ännu en
och livets höst blir färgad
Mot slutet när all tid är sen
blir skörden slutligt bärgad