Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Något konstig text om besvikelse i andra människor. När man nästan är beredd att ge upp den sociala delen i livet för den bittra ensamheten. När man kanske inte har något val(?)


Jag

Jag ska
bli en tedrickandes poet
en missförstod konstnär
även på utsidan
Spika ihop brevlådan
och låsa dörren
Jag ska säga upp bekantskapen
med människorna omkring mig
Så att våra halvhjärtade relationer
dör ut, även på utsidan
Jag ska
klä mig i stora kläder
som gömmer vem jag är
Och när håret blivit långt nog
ska jag
fästa det i en stram knut
Jag ska
sluta drömma om nätterna
och aldrig se utför fönstrena igen
Ligga ner
på stengolvet i köket
och stirra upp i taket
Har jag gett upp
allt redan

Och ni säger
Vi kan inte ses, jag
har annat för mig

Det är så
det tog slut




Fri vers av Underwaterlight
Läst 188 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-06-16 22:57



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Underwaterlight