Första gången var det inte något speciellt. Mer än, att det var olagligt och så långt från allt jag lärt mig, att det nästan inte var verkligt. Det kanske förresten inte var verkligt. Skulle jag vara en sån som rökte på? Nej, naturligtvis inte.
Men andra gången fann jag, att livet var bättre än jag visste. Vi satt där tillsammans och hörde verkligen ihop med varandra och med musiken och vi visste mer än alla andra något om hur det är med livet. Livet när man är en människa och inte en kopia. Alla andra var kopior. Och samhället, det löjeväckande samfundet, utan annan mening än makt och kapital. Makt och kapital. Som om jag visste vad det var egentligen.
Min erfarenhet av makt handlade mest om att skicka lillasyster till kiosken för att köpa glass till mig när jag inte själv orkade gå - för det kapital jag disponerade, givet till mig från det studiebidrag som utbetalades trots att jag inte längre gjorde skäl för det.

Tredje gången hade jag skaffat en egen majspipa och tobak. Klumpigt blandade jag, eldade, knåpade och tände på. En gång till. Och igen. Någon satte på musik som tycktes växa ut till långa lianer över tapeterna. Och törsten drev oss att göra stora hål i skumgummimadrasserna. Där ställde vi flaskor och burkar medan musiken växte vidare. Blommorna slog ut över oss och doften manade till nya pipor.
Det gick en vecka.
Vem vet, det kanske gick flera månader utan att jag vaknade. Men den morgon jag slog upp ögonen och såg smutsen ramla över rummet, tränga ut ur tapetskarvarna och kleta sig fast på varje centimeter av inredningen och av alla som steg in genom dörren, den morgonen visste jag, att tiden inte längre betydde något.

Jag hällde ajax i en hink och befallde min väg genom skiten. Varmt vatten, mer ajax. Tvättmedel. Tandkräm. Nytt vatten, mer ajax. skurborste, svinto och tvål.
Smuts sitter som lim överallt runt oss. Jag fick synen tillbaka och förstod att jag varit blind när jag såg mikroorganismerna breda ut sig snabbare än jag hann hälla upp den förbannade ajaxen i hinken.
Varmt vatten räcker inte långt.
Inte många orkar leva med den sortens syn.

Första gången blir en vana. Och första gången kan vara att få svar i en kanyl eller att byta en kropp mot en påse. Första gången kan vara att dra in en sträng. Eller att somna med öppna ögon med väggar böljande av lust. Lust som växer över huvudet, över taket ut i varje por in i tegelväggarna och spränger alla vallar utan att någonsin bli tillfredsställd.
Första gången slutar aldrig.

Och hur kan någon tro
att det räcker med ajax för att bli ren?