Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Min poetik IV

 

Varje text är ett fotsteg
i den värld jag skapar
på de ruiner som bjudits

du kan be mig tystna
för att du tröttnat
på mina klagan

men mina fötter är bara
och jorden ännu sval
när den lyfter barnen

ibland känner jag mig
nästan fri bland  offer
med döden i ett förbund

mitt hem saknar tak
men jag älskar regn


Övriga genrer av Rachel Roth
Läst 1564 gånger och applåderad av 27 personer
Utvald text
Publicerad 2008-06-23 15:46



Bookmark and Share

  petter rost
Ditt eget levande liv som poetik! Med denna dikt i mina sinnen, blir jag andlös. Efter den ena läsningen på den andra halkar jag tillbaka till inledningsstrofens tre rader och reda de säger mej mer än tusen andra. Min applåd är bara en viskning och så här sent på jorden stoppar jag den till mina bokmärken
2014-12-09

  axveronika
jag hör fotstegen...i regnet. Fin!
2014-12-07

  Respons VIP
Spännande motsatser som skapar nya tankar.
2014-12-07

  © anakreon VIP
Mycket välförtjänt stjärna!
Calle
2014-12-05

  Rakel Lorner
Stor text! Särskilt avslutningen. Mycket bra!
2009-01-15

  Michaela Dutius
Andlöst anträder jag den vandring dina ord inbjuder mig till
2008-06-26

    papillon
Slutraderna gör mig lycklig - kunde vara skrivna av en vis gammal kines. Den, vars hus har brunnit ner, har onekligen stora möjligheter att glädjas åt höstmånen....
2008-06-23

  wayward - taiga
öppet och friskt
2008-06-23

  Sebastian Lönnlöv (sidhe)
Vissa saker övergår mitt förstånd. Som att denna text inte fått kommentarer ännu. Den är ju så oerhört stor! Din text känns trotsig och med en styrka som ligger just i det ärliga erkännandet av svagheten och det söndriga. Jag älskar slutet och ja, hela dikten. Vill återvända. Många gånger.

Bokmärke, applåd - tack tack tack för dikten, tickar klockan
2008-06-23
  > Nästa text
< Föregående

Rachel Roth
Rachel Roth