Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Månens sken

Månens sken speglar sig i vattnet,
bildar en ljusstig.
Jag nästan bländas av månens sken,
här i natten där jag går.

Jag ser hur vattnet krusar sig,
känner hur det luktar.
Alla sinnen är på helspänn,
denna natt.

Gräset brevid bäcken är vått mot mina bara fötter,
jag nästan förväntar mig näcken,
som ska sitta där vid kanten med sin fiol.
Spela de lockande visorna.

Jag vadar i bäckens svarta vatten,
det är kallt mot min hud.
Jag ser upp in i månens sken,
kan den lyfta upp mig till sig?

Jag doppar mig i bäckens vatten,
kallt är det.
vattendropparna på min bara hud glittrar,
som diamanter i natten.

En ljummen vind kommer och värmer mig,
torkar min hud.
Jag beundrar månen sken i natten,
hur den förändrar tanken




Fri vers av Anna-Victoria
Läst 210 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-06-27 23:29



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Anna-Victoria
Anna-Victoria