Dagens målaruppgift var enkel

för mig

måla en stark känsla som är jobbig för dig

sa min lärare Bengt

Det blev mycket svart - brunt - grått

medan tårarna rann

ilskan sprutade

min förtvivlan var gränslös

Jag kastade på färgen

rev och slet med palettkniven

medan jag förbannade döden

som tagit min älskade

Utan medvetna tankar

står jag därute och låter

känslorna våldta mig

medan jag kastar mig över färgen

Mellan tårars dimslöjor

ser jag något på

dukens övre hörn

~ en blå blomma ~

Hur den kom dit vet jag inte

minns ingenting

alls av den

stunden

När jag såg den blå blomman

tänkte jag förstås på

min enorma längtan

men sedan slog det mig

Det kanske var en känsla

av hopp

som fanns någonstans

bak sorgens dimridå