Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Trådar



En doft av fläder
och en plötslig sorg väller över
bredden av modersbanden
handen och halsen
över huvudet

Jag springer bort mig
samlar mig pinnar och kottar
det går en räv över gatan, sedan
in i syrenen

Det är något konstigt med kvarteret
jag stoppar pappersmassor
i fickorna
flickor skall inte älska!
sådär

Sådär

När jag tar upp händerna är det klister
överallt jag särar på dem, fingrarna,
det blir glänsande trådar
jag smakar vackert gränslös
hängivenhet

eller kanske gränslöst
något helt annat

de vet inte så mycket ännu,
fingrarna eller
flickorna




Fri vers av Rakel Lorner
Läst 777 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2008-07-07 23:14



Bookmark and Share


  Mikael Lövkvist
Vilken bedårande betraktelse. Den här är skriven med en ofantligt stor ömhet. Jag blev djupt rörd. Och slutstrofen berättar om en hel värld. Så bra poesi kan vara när den är som bäst.
2008-08-22

  Steffepeffe
Tycker att du får till helt fantastiska öppningsrader i varenda strof här - riktiga "Rakel-oneliners" som skulle vara perfekta kapitelrubriker i en barndomsskildring. "Det är något konstigt med kvarteret" smakar grubblande upptäckter man bara kan göra ensam.
2008-07-19

  Mangal VIP
känns som om jag betraktar ett kollagekonstverk - indragande, fascinerande och förvirrande. ett lappverk över tomheten, en isbro över en lavaflod, en... som sagt fascinerande och målande av inre bilder. Min känsla o tolkning.

Ggve my regards to lillebror!
2008-07-11

    Bögen
... och det är antagligen fler än fingrar och flickor som inte vet.
Från ömt och vemodigt glidande över fjärden får texten plötsligt bottenkänningar och stöter i. Därefter släpar du texten upp över skär och rev. Det blir stenigt och kletigt och konstigt.
Men över allt silar ändock ett stilla sommarljus om natten. Mån tro endast tomten är vaken, eller i sommarnatten naken...
2008-07-09
  > Nästa text
< Föregående

Rakel Lorner
Rakel Lorner

Mina favoriter
ego
Manodefensiv
pompeji