Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Denna skrev jag i februari 2008...


Smärtan

Jag ler, men det är inte äkta.
Jag skrattar, men det är falskt.
Jag gråter, det är äkta.
Jag sörjer, för jag saknar dig.
För dig som jag aldrig mer får.
Kommer jag någonsin få se dig igen?
Kommer jag någonsin få se dig le igen?
Kommer jag någonsin få se dig skratta igen?
Kommer jag någonsin att få
Känna dig lägga dig intill mig igen?
Få ligga nära dig och bara finnas.
Få lyssna på dina lugna andetag.
Få se dig sova.
Kommer jag någonsin att få leva för dig igen?
Du som var mitt allt.
Du som var solen i mitt liv.
Jag älskade dig över allt annat.
Jag älskar dig, det smärtar.
Låt mig få komma hem.




Fri vers av Paran0id82
Läst 240 gånger
Publicerad 2008-08-09 22:15



Bookmark and Share


  Mysifer
:(
2008-08-09
  > Nästa text
< Föregående

Paran0id82
Paran0id82