krälade diken
passerade
och tacksamhet

över insikter
det gav

vågar kanske
tro på en dag
imorgon då

det glittrar en sol
över hav

när ödmjukhet
följer mitt spår
och ärlighetsmod

blir försvar
istället för krav

tron på en kraft
som växer för
ensamma dagars liv

ge kroppslig kraft
som när våren ger träden sav

jag kan inget lova
och inget begära
bara önska se och lära

av det livet bjuder
det livet mig gav