Och hon låg bredvid
kärleken
och såg in i de
mörka ögonen

De tycktes beslöjade
som diset över
dimhöljda berg
dessa djupa brunnar
bottenlösa gåtor

Hon lät sig
sjunka allt djupare
in i mysteriet
svävade genom dem
lätt som luften
tills det kändes som
om hon hade passerat
genom barriärer
och kommit ut
på andra sidan ljuset

och hon ville gråta
när skönheten
grep tag i henne
och hon ville
stanna där
inuti blicken
som dränkte de
dimhöljda bergen
i soluppgångens
brinnande guld