Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Den dag jag slutar skriva


En dag tystnar ju orden
och våra fotspår kommer
suddas ut där de en gång
gått på den tärda jorden

Den dagen kommer du
för länge sedan att ha
lämnat mig i ensamhet
och jag ha slutat skriva
om vår stora hemlighet

Mina fingar kommer inte
längre orka skapa
men de kommer att minnas
din bara hud
dina ögon
ditt leende
din innerlighet
din sinnlighet
och den kärlek du gav
den som aldrig var förenad
med några löften eller krav

En gång ska allt vara förbi
och vår historia ett minne
som ingen minns utom vi
Och himlen ska fyllas
av vita fjädrar och skira blomblad
och våra barn ska se och veta
att något levde i våra hjärtan
men inte vad




Fri vers av SeXara
Läst 294 gånger och applåderad av 10 personer
Publicerad 2008-09-14 22:14



Bookmark and Share


    Nattviol
ja, det är vemodigt..
och så ömsint skrivet

men kärleken finns kvar
i andra former;
i själens minnen -
de vi tar med oss
genom liven...
(precis som du skriver!)

och ALLT
fyller ett syfte
större än vi människor någonsin
har kapacitet nog att förstå!!!

; )
2008-09-14

    deb8
Vemodigt och melankoliskt på samma gång. Jag tänker Broarna i Madison County när jag läser detta och får lite ont i magen av smärtan du förmedlar. Vackert som bara den. Det är så ofattbart att förstå att så stora käsnlor bara kommer att vara ett minne en vacker dag...usch. Hoppas du kommr att fortsätta skriva om vackra saker ändå eftersom du verkar ha en bra kanal där:)
2008-09-14
  > Nästa text
< Föregående

SeXara
SeXara