Orka!

Vem fan orkar allt egentligen, va?
Tar du tag i oredan eller skjuter du den framför dig i all oändlighet?
Just nu känner jag att jag inte orkar mer, tyar icke mer, helt enkelt.
Luften har pyst ur mina lungor, med ett väsande

Pallar inte trycket, från alltet runtomkring.
Skolan,jobbet, familjen och vännerna som knappt finns längre
de ekar av frånvaro i min totalitära närvaro

Som tur är inte mina lungor punkterade av sjukdom, inte heller kolsvarta av röksot
Så tills imorgon eller kanske senast nästa vecka är jag på fötter igen.
Just nu vill jag bara hångla upp kudden som får fylla mig med väl behövd sträck sömn och sedan när jag bestämmer mig för att jag sovit klart, då ska jag vakna.


Orka, jag bara undrar, vem fan orkar allt?