Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Utan kunskap att resa mig.

Jag tittar bland mina foton, eller ska jag säga våra.

Vi skulle vara varandras framtid,

men nu tillhör våra foton och minnen till det förflutna.

Jag önskar så mycket att du bara kunde säga förlåt och att du ångrar dig.

Vissa dagar skulle jag göra vad som helst för att ha dig när,

andra dagar så är jag glad att det blev som det blev.

Precis som höstlöven ändrar färg ju mer vi går mot hösten,

ändrar jag humör från dag till dag.

Vissa dagar är jag så lycklig och kan stå på egna ben,

andra dagar ligger jag nedsparkad på vägen utan styrka att resa mig.

Hjälp mig upp, stötta mig när jag står och släpp aldrig taget om mig.

Jag behöver dig mer än du anar,

även om jag vet att du aldrig kommer komma tillbaka.




Fri vers av guldvinge
Läst 253 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2008-09-29 18:40



Bookmark and Share


  Fånga dagen
Klart stark smärta här
En känsla jag känner igen tiden läker såren men det kan ta olika tid gick igenom en svår separation hösten 2006 och den börjar te sig allt avlägsnare nu och inte göra lika ont men man skulle vilja att dom kom med en jäkligt stor ursäkt om denne som min betedde sig mycket illa

mvh Anna-Karin
2008-09-29
  > Nästa text
< Föregående

guldvinge
guldvinge