Jag minns den gamla mannen.
Han gav mig en krona och sa att allt kommer att bli bra.

Älskade. Du kastar dig så oroligt omkring slänger dig på gatusten av ren iver, iver av att vara av att känna. Av att finnas lite till. Finnas till mycket.
Känner du benen. Känner du smärtan när du sträcker på dig känner du smärtan när du ligger ner. Känner du vinddragen mot dina ljusa fjun. Känner du att du aldrig fick vara, känner du att du aldrig är.
Hugger det, ständigt?
Låt flöda. Låt leva. Låt vara.

Han sa att allt kommer att bli bra.