Splittrad

 

skar mig svårt på vägen hem
i trängslen, på spårvagnen
då jag knuffades in i de skärvor
av glömda drömmar
som sprang itu

Fri vers av Micael Axelsson
Läst 680 gånger och applåderad av 20 personer
Publicerad 2008-10-30 20:00

Skriv ut
Spara som PDF

Pytti Skört och jättevackert Starkt och sylvasst finner inga ord bara en klump i halsen 2009-02-24

Anna Hägglund Stark! På så små radet.. Tycker om! :) 2009-02-11

Kristina Wallbing Ahh, så sorgset du förmedlar det brustna hoppet. Gillas starkt! 2008-11-08

H. Karla Som jag sa, denna dikt är full av funderingar. Men ingen av dem behöver egentligen någon förklaring. Den står så bra för sig själv, med varje persons egen tolkning. 2008-11-02

Elisabeth Härligt känslosant uttryckt. Skapar intressanta bilder av splittrer drömmar och vardagsspring. 2008-10-31

[ShadowWalker] FFinns inget "bättre" ställe för samlande av brustna drömmar än att åka kommunalt! En fjäderlätt viskning av ett rop mot ens inre papper, du skriver som vanligt rakbladsvasst med precision och styrrka som drar i alla hjärtesträngar... Tack!! 2008-10-31

Lindizz Mycket bra poetat. 2008-10-30

Askes Snyggt! Mja, mycket underligt kan hända på spårvagnar... 2008-10-30

sunnanvind Vilken tanke! Superbra diktat! 2008-10-30

Maria Zena Viklund snyggt! 2008-10-30