DU!
Det var solkatten snabbt
och klöset för långt
Ditt ögonblänk
Eller
kände du de lätta slagen av min ögonfrans
ljuva DU
Under bolsterberget

SÖTASTE!
är det jag som snubblar svindlande
vid ditt ögondjups tröskel
faller och fångar
dina näsvingar som kollibrins
när den sticker sin blick
rätt i mitt bävande blomhjärtas
brusande nektar

Mjuka DU
hur kan så lena fjun
resa sig och spjärna på tå så
mot min tungspets omfamning
Leka som i trans
Hästar i dans
på din örsnibbs oändliga
kurva

Nu låter jag
ditt syrliga finger
i stiltje segla in
och värma min havskroppsom ett barn
i livmodern
Hör hjärtats avlägsna slag
och spegelbild
i solen

Som en vandrare
född ur det glömda målet för sin färd
rör sig min hand uppåt
under en drömsk klännings tunna muslin
Ty det är sommar
och två fingrar särar sig sakta
Slår darrande ut kring detonationen
under hudens hetta

Lätt mätt gungar barnets hunger
på moderns väckta våg av smek
Tills pojken i handen trillar ner
Och kittlar flickan
till kiknande skratt
Haha hihi
I armhålans solglittrande
älvoskog

Skälmska fingertoppar
kittlar lekfullt igenkännande toner
ur revbenens förflutenhet
Och beträder utmanande
höftens hissnande höga kam
Dröjer där
svajande
i den himmelska avgrundens sug

Min hand
Din mage
Är två vindars valv
Så snuddande nära
att röra basunerna till tårar
i längtan efter
alla undflyende gudar
djävulen tagit

Så söker då - äntligen!
mina spända läppar Dina
för tredje gången
Och där är din frukts havsblommekött
Med den skälvande röda pärlan i porten
Då våra hjärtans spegel
andas vaxljus
Inför det vilda okända!