Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tolv över tolv

Utan sömn sover jag vaken,
stulen på luft,
berövad på energi.

Min kropp är blott ett redskap
i en värld där sex
och kärlek
inte betyder samma sak.

Väggarna känns genast mindre,
en centimeter till
och jag packar väskan,
igen,
och flyr.

Skorna slits,
sula för sula,
varje gång du säger åt mig:
dra åt helvete.

Snart tar vägen dit slut,
snart har jag varit där för många gånger
och snart borde du ta dig en tripp.

Ändå slutar du aldrig att le.

Och jag förstår inte
varför.




Fri vers av Lavinia
Läst 408 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2008-11-14 00:12



Bookmark and Share


  LassO
djup
2008-11-14
  > Nästa text
< Föregående

Lavinia