Jag distrarherar känslorna nu med skratt och leenden
och spiller inifrån med sorg över det ensamma avlånga land
jag lever i och känner,, för medvetet plågorna mot min själ
allt närmare julen jag kommer .Som barn var den vit
och betydelsefull men nu en mer räknad förskjutning av
olusthet och depressioner , jag vet inte hur jag ska göra
för att förbättre mig för sanningen . Sanningen som jag är .