orkar knappt rimma längre...
vill försvinna in i något trängre
där det inte finns plats för dig eller ens mig,
eller något rum för det du gjort

försöker somna in lugnt
men poeten andas för tungt,
faktiskt så tungt att han nästan kvävs
när lyriken inte går som smort, när det går för fort.

så hemskt,
den stackars poeten
så brutet
hans stackars hjärta
så fullt av smärta
men tämjt av sorg
och nu bara tomt.

Ett hjärtas rum uthyres
en poets smärta utbytes
en förfluten eskapad utandas
och jag går vidare utan dig.