Vaknar av mig själv,
klockan är bara fem

mörkt

kallt

Tar på mig morgonrocken och ett par sockor.
Slänger på mig jackan för att gå ut och sätta i kontakten till kupevärmaren.

Står på förstubron och trät är så kallt att det knakar när jag trampar på det. Och så snön som knarrar under fötterna när jag är på väg ner mot bilen.

Det prasslar till mellan träden och ett rådjur flyr skrämt iväg.
I med kontakten, den börjar blåsa. Stänger dörrren och är på väg upp mot huset igen.
Stannar upp en stund. Luften är kall och klar. Det doftar vinter, det doftar gott och rent på något vis.

Det är alldeles stjärnklart ute. Och tyst.
Månskäran är tillbakalutad som om den vilade där uppe.

En känsla infinner sig.

Jag går tillbaka till bilen igen. Drar ur kontakten. Går in igen och gör iordning kaffe, ett par mackor. Tar fram en termos, min rygga. Långkallingarna åker fram, termobrallorna, varma vinterstövlar. Dunjacka, halsduk, mössa, vantar. Ner med packning och ut igen.

När jag kommer ut ler jag med hela ansiktet. Jag tänker inte gå till jobbet idag. Hahaha jag skrattar rakt ut. Det har börjat ljusna. Jag går mot skogen. Jag går i ca en timme. Sen hittar jag ett ställe. Ett fint ställe. Mitt på en liten kulle bland träden vid en rotvälta.

Jag tar fram dynan jag stoppat ned i ryggan. Sätter mig och börjar plocka fram frukosten.

Ååååhhhhh guuud så gott det smakar.

Vill du ha en macka?