Jag snurrar ett rep som inte finns
i regnbågens alla färger

Jag bär skuggor som inte finns
en tyngd jag låtsas om, en last jag inte bär
och själen min i sån misär.

Jag bär armband som alltid syns
och skor som alltid orkar

Tyg som vill påminna
om det gamla som varit, om det som kunde blivit
det som aldrig blev och sen blev världen himla skev.

Jag saknar det,
det som var mitt
mitt som försvann
och som kanske aldrig kommer tillbaka.

Jag hatar det som aldrig blev och '
det som blev, som det inte skulle bli.

Men jag ska dricka vatten som glittar
så att ögona glittrar
och min hy den fnittrar.