Åter till 2007.

Du fanns

mitt i.

Troget

i mitt kaos.

Vandrar vi

mil efter mil.

Dag efter dag.

Igen och igen.

Din nos puffar

tröstande min hand.

Åter till livet

matte.

Tills en dag

Du sätter dig ner.

Vägrar ett enda

steg till.

Blicken i min

säger.

Nu är det nog.

Nu går jag

inte mer.

Insikten

slår.

Ingen kan fly

sin smärta.

Ett inget

måste bli helt.

Möt den.

Tag den,

Låt den

förvandlas.

Bli ny kraft.

Tack för

att du stannade

mig.

Eva Langrath 2009