Vart jag mig än vänder
ser jag henne,
söker jag mig till skuggorna
så finns hon där.
När dagen är som ljusast
skiner hon starkare än solen.
När natten nalkas
och mörkret sänker sig,
hör jag någon som viskar
med beslöjad röst.
Ser jag in i mörkret
är hon där.
Jag går efter henne
men hon försvinner bort.
För att i nästa stund
vara där igen
som en solstråle.
Med sitt leende ansikte
ser hon mot mig
med en glimt i ögonen.
Som om det bara finns jag
i hela hennes värld.
Jag frågar efter hennes namn
men jag får inget svar,
hon bara ler mot mig.
Och min kärlek pulserar
som blodet i mina ådror.
Plötsligt ljuder ett namn
från hennes läppar,
men det är inte mitt namn.
Någon bakom mig
svarar på hennes rop.
Det var inte mig
hon sökte.
Jag ser dem tillsammans
ser deras famntag.
Men min kärlek till henne
släpper inte sitt grepp.