Nu har glädjen vänt åter
inte längre jag gråter

Gråten var för egen skull
inte för din om du trodde

Dig har jag inte sörjt
det är min egen förlorade själ

Men nu har jag funnit den
jag den hem åter rodde

Du går inget att göra åt
för du är kall som en säl

Stel som en pinne
och sur som en möglig svamp