natten kommer långsamt

solen bleknar och mörkret
lägger sitt filter

över våra ansikten,

jag kan inte se dina ögon
det du säger till mig
är skotthål
på himlavalvet

enskilda
autonoma

lysande
som din oändliga själ, som din tro

på en vacker plats
i mitt hjärta

och ekot från klackar
i trappen
slår som min puls då du går

och jag vet
att ensamhet inte är ett ord

ensamhet
är ett liv

värt att leva, trots allt