Båten glider ljudlöst fram på kanalen
som i kärlekstunneln på Gröna lund

dimman är fast
ljuset är vitt
vattnet är grått

jag ser den från bron
snart är den under mig

jag vågar
hoppar

min döde far styr

jag åker bara med till nästa bro

han säger
du behöver inte vara rädd

tre minuter innan pipsignalen
är jag fri.

tre minuter av läkning och kärlek
i det vita ljuset

det kändes som en evighet.