Det finns människor som tycker om, att höra
sin egen röst, prata, prata men säger ingenting

Jag blir numera trött, jag blir tyst, varför ska jag
argumentera med någon, som jag vet, inte kommer
att ge sig

Så värre än på mötet igår kan ingenting bli, påhoppad
och ifrågasatt det var min lott, till slut orkade jag
inte svara, blev tyst,du fortsatte ändå

Så varför överlät du ansvaret till mig, när du hela
tiden lägger dig i, det fanns dom som tyckte du
gick för långt, sa till dig,lägg av nu räcker det,
hon har ju gjort allt rätt, hon kan inte göra mer

En lång, lång stund var det tyst, så fortsatte
mötet igen, jag sa inget mer, det behövdes
inte, kände dom andras stöd

Du fortsatte att prata, det är tydligt att du
måste höra din egen röst, bestämma hur
allt ska vara, men igår fick du inte igenom
alla dina åsikter och förslag

Jag är glad att det finns någon, som tar över
ansvaret, jag orkar inte längre, vill inte utsätta
mig för påhopp hela tiden, det har varit nog
med sådant i mitt liv, nu är det slut med det

anits 20 februari 2009