jag dog igår, en långsam
död

men mina drömmar behåller trots allt
sin huvudroll
och ditt hår
är skymningen som faller
inatt
och nästa natt igen


¤


det fanns dagar då benen som bar
lovade en väg ut

men nu ligger de avklippta hos dem
jag en gång trodde på

och det fanns nätter
då orden jag skrev
tände en lampa dit flugorna drogs

dit de samlades
för att gemensamt äta av kadavret

och jag hörde dem surra, gud
jag hörde dem viska


¤


men tiden vrider sig,
nu & då & sen
spelar ingen roll längre,
allt är likadant

och jag vet nu
att vår mörkaste timme

är då ljuset
blottar våra avsikter

och ditt hår
inte längre skymmer solen