min mamma växte och härdades
i fattigtider och svält i dalaskogen
strök nästan med i spanska sjukan
redan i moderlivet men överlevde den
fick engelska sjukan av näringsbrist
benstommen mjuknad skallen sned
men även detta klarade hon med
kom ut starkare och blev en fighter
genom barndom och uppväxt
lärde sig läsa vid fem års ålder
när grannpojken läste läxan

föräldrarna kämpade ock slet
för brödfödan och hela kläder
till barnaskaran vände och vred
på varje öre och osliten tyglapp
sydde och vävde och spann
och delade allt med varann
ibland fanns inga jobb att få
enbart potatis blev maten då

att läsa blev hennes stora glädje
i skolan var hon klassens ljus
och fick så fortsätta skoltiden ut
tog sig fram mot alla odds
fick stipendier ett år i taget
och nådde fram till gymnasiet
läste på hermods och jobbade
som tandsköterska samtidigt
utan utbildning med bara viljan
att kämpa fortsätta framåt

hon kom sig till uppsala till slut
läste och levde på vatten o bröd
mötte så småningom min far
som var en mer besutten karl
och där på fredens första dag
som en fredsduva föddes jag

sen levde vi inte alltid lyckliga
för den långa kärva tiden
störde ofta familjefriden

men eftersom jag nu förstår
hur du levde dina barndomsår
så vill jag förlåta så gott jag förmår
att även jag så ofta fick smaka
på din barndoms bittra kaka