konsten blir alltmer estetik
och alltmindre politik
en gång på sjuttitalet
var konsten bara politik
lite väl mycke politik
allt annat var tabu

var finns det som kan förena
det som är både politik och estetik
det som är både dröm
och politisk verklighet
både uppror och hopp
både glädje och fantasi
den kreativa födelsen
framtiden med oss
medmänskligheten
med oss o varann som
det var den gången
en gång på den tiden
då det begav sig
då optimismen levde
då gemenskapen levde
då tron levde och lyste
då framtiden fanns
..........