Regnet faller ner från den mörka himlen
Den kyliga vinden tränger in i min kropp

Sakta går jag fram på den öde vägen
Endast mina tankar håller mig sällskap

I en tid av ångest och förtvivlan
Försöker jag finna den rätta

Min kropp får kämpa för varje steg jag tar
Orken finns knappt kvar

Jag stannar upp och vänder mig om
Där i skuggorna kryper demonerna närmare

Kan jag någonsin fly undan dem
Bort från deras blodtörstiga gap

Mitt hjärta slår med tunga slag
Medans regnet faller ner från den mörka himlen