Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ensam och övergiven

Molnen är mörka och solen skiner inte längre,
Stormen drar förbi utanför mitt fönster.

Sitter ensam och övergiven,
Medans kylan tränger sig närmare.

Mina tankar försvinner bort till en plats,
Där du befinner dig, lika ensam och övergiven som mig.

Drömmer om den dagen vi kan vara tillsammans.

Att få vara nära din vackra kropp,
Att få se in i dina gnistrande ögon.

Få känna dina lena händer mot min kropp,
Få uppleva de mest underbara läpparna som finns.

Den dagen kommer molnen vara borta,
Och ditt söta ansikte lysa upp som solen.




Fri vers av zyz
Läst 370 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-09-05 11:12



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

zyz
zyz