I mina drömmar
Sitter inte själen fast i sömmar
Den flyger runt i en värld fylld av misär
Tråkiga färger, tragiska landskap
Min själ blickar ut över mörker av olycka
Ett svart hål i min själ börjar rycka
Hålet är det som en gång var mitt sinne
Ingenting existerar, inte ens ett minne
Min själ fortsätter på sin färd
Allt ser likadant i denna deprimerande värld
Men någon dag
Föds nya känslor och nya tag
Någon gång i en framtid min själ sa.
Ska mitt sinne ut ifrån sin dvala sig ta.
Men detta är ty långt kvar
Men solen lyser som det hopp jag har
Någon dag skapar inte tårarna en pöl
Någon dag är jag inte lika svag.
Svag som ett nyfött föl
Sjukdomen försöker sakta ta över min kropp
Men
Solen finns kvar, som en avbild av mitt hopp