Mellanmjölksflickas fötter följer villigt den upptrampade beteendestigen.
Ungefärliga karaktärsrötter har slitits upp i alla nedstampande utseendekrigen.
Hennes välbefinnande nås genom personlighetsfrätande garderobsförtätande, minimängdsätande och midjemätande. Tror hon.

Man med kostym och karriär
Ignorerar att almanackan faller isär.
Han drunknar hellre i en framgångsvåg som framgångsrik neurolog
Än fångar dagen.

Småbarnsmamman släpar sömnbristen och tvångskravsbojan runt vristen, var dags vardag.
Skjuter upp sitt leverne till nästa liv. Har aldrig förstått att hon är fri.
Har aldrig läst i nån helig skrift, att hon inte behöver vara gift.
aldrig heller att detta liv kanske faktiskt kommer sist, eftersom hon är heltidsateist.
Att fundera över stora frågor leder endast till farhågor. Dessutom råder tidsbrist.

Det framtolkas ur veckorevyn, har du välformade ögonbryn, så är människor snälla.
Hamna i tv, inte breve. Centrum är all lyckas källa.
”Kära mamma Media hur ska jag bli upptäckt med samma look som alla andra?”
”Bara kom lite närmre så ska jag visa hur du kan bli lika unik som Sandra!”

Folk undrar vad lycka är och köper sig bilar, dyra klädstilar och Camembert. Man vill vara svinpopulär och fin miljonär men begär en privat sfär. Men är glädjen reell när den är materiell?

Den massproducerade textrösten skriker att
en rejälprioriterad kondition och en välpreparerad middagsportion är
A och O och pricken över I för att uppnå eufori!

Det finns så många skyltar vid livets väg att de skymmer sikten.
Ge fan i dem, och förgör den syntetiska uppmärksamhetsplikten.
Sök den logiska insikten bakom den yttre konflikten:
Ingen annans röst,
enbart känslan i ditt bröst,
kan göra dej lycklig.