Attans tid vi lever i ingen trevlig melodi,
vem tänker på mer än så
barnen i guds grymma vrå.
Vem kan se en mammas blick
som inte amma barnet gick,
vem kan höra barnets skri
av hungerns melodi.
Se den lilles hand så gärna
trevar efter mamma nära,
sug mitt barn så kanske som så
en liten droppe du kan få.
Men ack hur tomt de än må vara
så låt kärleken i närheten vara