Stubbad hjärna
lever min punkiga dröm
ända tills jag vaknar
och då gråter jag
för jag är rädd hela tiden
och jag vill bara inte sova bort livet

Och jag får så ont i halsen för jag gråter tills jag skriker
och jag är så rädd
och så tungt
att bära alla skratten runt omkring mig
alla som tittar undrar frågar
och vet så mycket mer än mig
som är så rädd
att jag blir förlamad

Hjälp

Stubbad hjärna
och mos av alltihop

Men jag då?
Stackars lilla livrädda jag
Sitter i nån vrå nånstans

Så hemskt

Bara en tanke

och en till

drakar kommer flygande med eld
och stänger in mig
innanför ringen

Hostar och det svider i ögonen

Hjälp

Sitter här och vågar inte röra mig ur fläcken
för det gör så ont allting

Vill gråta och skrika
men alla bara skrattar
och jag fattar inte
hur jag ska orka

Det kommer bara fler och fler drakar
och det blir bara mer rök