Tryggt har vi vilat hos dej i det värdsliga

som lovade ta hand om oss

allt vi ville ha erbjöd du oss

förblindade av din storslagenhet

omärkligt fäste du löplinan

fångade oss i ditt nät och matade

du fick oss att lyda dina nyck

att betala hyran för vår fångenskap

ömsesidigt beroende

nu säger du resurserna är slut

fast du vill fortfarande äga oss



du får ursäkta mej

upptäckte precis vart löplinan var fäst

jag har ett liv att ta hand om

så nu jag drar ut ur dej

och vandrar hem igen