i nattens sken kom en fågel och knackade
på min dörr
hon sjöng om längtan
vilket jag hade svårt att förstå
men jag öppnande och hon la sig ned/
i brist på hjärtats fågel
lät jag sången hon sjöng på förtrolla
mig tillfälligtvis
men det var en melodi
utan refräng och utan harmoni
hela mitt väsen
skrek bakut
så under nattens timmar och tidig morgon
slutade fågeln sjunga på min begäran
jag öppnande min dörr
och lät henne flyga vidare
kvar lämnade hon ingenting
förutom en ännu större längtan
till mitt hjärtas fågel