Jag vaknar utav ett skrik, en kvinnas skrik. Det är inte bara det som är konstigt utan jag hör bilalarm, ambulanssirener och det är även något som inte står rätt till med den enorma fuktiga värmen som kommer ur den lilla fönsterspringan. Jag reser mig upp ur sängen för att titta ut ur fönstret.

Det ligger döda personer överallt ,alla döda verkar vara äldre , och kvinnan som skrek skriker fortfarande, hennes spädbarn är död. Alla verkar ha dött av hettan.

Jag tror inte mina ögon.Ovanför kaoset på gatorna ser jag ett enormt Eldhav ca 3 mil från min byggnad, och den slukar allt i sin väg, som ett bowling klot på väg i hösta fart för att sänka sina käglor. och är på väg mot mig i enorm hastighet.

Jag tar ett djupt andetag och lägger mig ned på det kalla golvet för att försöka koncentrera mig på vart och hur jag ska fly undan detta Helvete på jorden.

Det finns ingenstans, jag skulle aldrig hinna ifatt Eldhavets enorma hastighet, och även om jag skulle kunna , vart skulle jag ta vägen? Jag kommer att dö som resten av Världen. Det är bara att acceptera. Detta var min resa och den tar slut nu.

Jag klär av mig alla kläder för att jag kom naken in i denna mörka värld då ska jag också lämna den på samma sätt.

Med tårfyllda ögon och en glad min, reser mig upp från det inte längre så kalla golv och tar bestämda steg mot mitt fönster, ställer mig där och bara väntar på min död. Jag ser Eldhavet allt närmare nu , hettan är enorm, men jag står stadigt på mina ben iallafal. Jag sträcker ut mina armar och skriker -tag mig nu jag är redo.
Här kommer den. Här kommer slutet.