Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

söndagspredikan

Att känna kärlek för de vackra
men hur mer inte då för de fula?
För de rika och berömda
men hur mer ej då för de utstötta?
För de som luktar rent och gott
men hur med de otvättade?
För vänner som alltid ler
men fastmer för de som häcklar

Hur vet jag när Din kärlek är i mig?

Om inte just då…

Du ser genom skal
Du ser genom handling
Du ser bortom…

Du hör bakom ord
Du hör toner som dött ut
Du hör hjärtat…

Du känner det som döljs
Du känner det som göms
Du känner det som sårar

Du ser, Du hör, Du känner
- oss
som vi verkligen är


Smärta förvränger ansiktsdrag
Sårade drar sig gärna undan
Kämpandes svettas
Nedslagna kan bittert låta

Bara Din kärlek kan förändra
Bara Din nåd kan lyfta
Bara Ditt hjärta i mig
verkligen känna
dem som de verkligen är

Kyrkor, samfund, församlingar, kapell
pingst och påsk, baptist som trist
tro dit, ro hit
orgel eller gitarr

Tror vi syndaren orkar bry sig
vad vi anser eller inte
vara viktigt
i våra kristna små liv
När världen skriker efter nåd
När lite kärlek är allt som behövs
När mörkret växer snabbare
de ropar efter ljus

Låt oss göra bardisken till vår predikstol
- talet om Sonen vår predikan
Låt mörkret bli vår kyrka
- där tänder vi våra ljus
Låt oss göra världen till vårt samfund
- där beder vi till vår Far om Hans vilja
Låt oss göra gator och torg till vårat podie
- där sång från Anden verkligen behövs

Skapa uti mig ett hjärta
av Din Andes liv
Skala bort i mig
allt det döda kött
Föd mig i Din nåd
Låt mig resas upp
buren i Din famn

Låt mig aldrig glömma
vem som bär och vem som bärs
på det att jag aldrig må
bli högmodig i mig själv





Fri vers av Regular
Läst 296 gånger
Publicerad 2009-04-19 13:26



Bookmark and Share


  Bibbi VIP
"Låt oss göra bardisken till vår predikstol"
Bokmärke.
2009-04-26

    ej medlem längre
Bra text!
2009-04-19

    Erika H
Det är vackert. Mjukt bedjande. Stark önskan.
Läser detta utan att ha tron på annan, osedd. Läser denna med behållning för de önskningar som borde vara för alla, kristna eller ej. Liv är liv. Rent eller smutsigt. Högt eller lågt.
Vi är alla här, andas och lever.
Vi behöver mer sång och mer glädje. För mig är det den vuxne som behöver mer barn. I sig. Runt sig. För mig är det mindre grubblerier, mindre strävan att uppfylla för någon annan, och mer kraft att finnas i stunden som ger. Och ger.

Hur veta när det innersta är det synliga? Med alla masker och alla spel? Hur veta glädjen inuti när axlar okas alltmer?

Vacker text. Skapar tankar. Ger.
2009-04-19
  > Nästa text
< Föregående

Regular
Regular