Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Foto: Eva Langrath




Besök i barndomsstad

 

Kaffet är klart när hon kommer,

han söker trevande efter orden efter dagar i ensamhet

han vill veta hur hon mår och hur det går för

barnbarn och barnbarnsbarn

 

hon berättar och han kommer

med kloka kommentarer,

han känner in hennes sinnesstämning

 

de diskuterar politik och Amf pension

hon tänker: kommer jag att vara lika klar i tanken

när jag är 93

 

så tar hon lapphund på promenad i barndomsskogen,

den skog där farligheter bedrevs

utan vuxnas bevakande ögon

 

hon passerar det nya vindskyddet

placerat vid kanten av stigen

där de en gång lekte cirkusartister på cykel

i stenig nedförsbacke

 

minns fötter på styret och händer rakt ut i luften

vinden som rufsade håret och

hur hon landar på huvudet och slår sig riktigt illa

att hon trots det drar hem den trasiga 

röda cykeln som var hennes skatt

 

hon vandrar vidare på stigen och passerar skidbacken

med guppet som gav upphov till magfjärilspirr att trotsa

tänker: så liten hon var,

skidbacken är nu bara en helt vanlig kulle

 

vandrar så in mellan träden

ser råddjursgump skymta förbi

stannar och blickar ut över husen

och in mellan de grova  tallarnas stammar

 

minns att just här fann hon friden gång på gång,

när hon var liten och inte passade in,

när drömmen fanns att hon var ett hittebarn

som skulle återfinnas en gång

och bli älskad precis som hon var

 

hon passade aldrig riktigt i mallen för hur barn skulle vara

men lärde sig låtsas bra, för att slippa kylan i själen

 

tänker på återträffen med klassen när de var vuxna

och dansen med honom som mobbade mest

och orden han säger: det trodde jag väl aldrig

att jag skulle få dansa med dig, det var alltid min dröm

 

och frågan hon ställer till honom:

varför var du då så elak mot mig

och svaret hon får: att den man tror man inte kan få den stöter man bort

för att slippa bli besviken

och hon som alltid trodde att det var hon som var fel och dum

 

på kvällen besöker hon huset vid vattnet

vackert glänser snöisen utanför fönsterväggen

 

de pratar om livet och om sina barn

om allt man skulle önska man kunde skydda dem från

smärtsamt är det stundtals att se på

när de gör sina val och får sina sår

 

men alla har sin väg att gå

 

kör tillbaka genom skogen

under mörka stjärnhimlen

 

går till sängs i barndomsrummet

det rum som hon gråtit sig

till sömns i så många gånger

i sorg över att vara fel

 

hon vilar nu i tilltro till livet

i vetskap om att ingen är perfekt

och att hon får vara just som hon är

 

fri från mallen och fri i tanken

 

hon ser att livet är en äventyrsvandring,

att små mirakel finns överallt om hon

vågar se och inte räds den smärta som

går hand i hand med lyckan

 

hon besöker nästa dag en vacker handelsträdgård

med sin far de gamle trädgårdsmästaren

han vill handla orkidé och ber henne välja färg ,

han väljer frön persilja, mangold och isbergssallad

som han skall så,  han tror på ännu en vår den 94:e

 

de går till kaféet och väljer wienerbröd

som de gjorde när hon var barn,

där är fullt av folk vid borden

en kvinna drar en ung man i rullstol

till ett bord intill, han låter ganska högt

och trummar med fingrar på sitt bord,

kvinnan frågar vad han vill ha

och tolkar så hans svar

 

den gamle mannen säger, det är gott

att se att mänskor med handikapp

inte längre göms undan som det gjordes förr

att det kan få fika precis som vi

 

på vägen hem kör de till kyrkogården

jag sitter kvar i bilen säger han när de kommer fram,

gå du själv,

 

han vet den är svår, sorgen hon bär

över att de två aldrig förstod varandra

 

hon stannar vid  korset rör vid  det stilla

tar bort lyktan från graven,

talar till sin mamma, berättar allt som hänt sen sist

och vet att det fanns en kärlek som hade svårt

att hitta väg , att hon nu lyssnar någonstans

och följer hennes väg i livet

 

tillbaka i bilen säger han,

så bra att du kunde ta loss lyktan

nu far vi hem

 

       

© Eva Langrath 2009

 




Fri vers av Eva Langrath VIP
Läst 1563 gånger och applåderad av 35 personer
Publicerad 2009-05-03 14:44



Bookmark and Share


  Bengt Johan Alexander Malmsten VIP
Ett bra besök och värdefulla informationer - kanske fler gör samma sak som Dig?!
2024-01-27

    © Birgitta Wäppling VIP
Din dikt berör starkt. Man ser diktens målade bilder framför sig, kliver in i diktens handling och dras med.

Fint formulerat budskap.

2014-02-16

  erkki
Den vemodiga tonen
en skir och ömsint klang
jag ser framför mig donen
en trasig cykel. Pang

Det är ju blott detaljer
som skiljer våran väg
som barn var vi kanaljer
Till skolan bar jag bag.

Det kunde gärna vara
min egen sagas skrift
uti den gamles skara
minns barndoms sten och trift

Din dikt den är så vacker
varenda rad ger fröjd
Nu tar jag kaffe, macker
Din dikt ger dagen höjd!
2012-03-03

  Michaela Dutius
Denna dikt klev rakt in i mitt hjärta...så fint fångade barndomsminnen-både onda och goda...de trevande kontaktförsöken där viljan är så stor att den "sätter orden i halsen"

Suveränt Eva!
2010-09-07

  Ingela Svenson VIP
Så vacker och sorglig, men hoppfull
2010-01-03

  Monika A Mirsch VIP
Långa och många är de stunder då man står bredvid utmed alla åren. Insiktsfullt har du berättat i flere skikt, många sfärer: glädjen knappas in, smärtan är sig själv. Tack för att du berör och inspirerar!
2009-07-03

  aol
så smärtsamt vacker livspoesi så oerhört berörande
oj vad du får mig att längta
2009-06-13

    Larssonjkkv
Nu gråter jag.... Tårarna bara rinner.. Så fint mamma..
2009-05-14

  Gisela Nordell
En sån livsrikedom
och lapphunden
skulle jag vilja träffa!
vi är många som
kände oss fel
och måst värna
om kylan i själen
Fint skrivet!
2009-05-07

  Michaela Dutius
Det gör ont att läsa den här texten...varje ord bränner och svider...och ändå finns där en ro.. en frid.
Suveränt Eva
2009-05-05

  stenen/ Yv Ericsson
Blir skrämd av att vi människor har så liknande öde att möta.
Känner igen mig i varje ord. Så undebart skrivet, tack
2009-05-04

  Jojo
jag tar in hela din långa härliga känslofyllda text i mitt hjärta
2009-05-04

  Sladjana Zubcevic VIP
"minns att just här fann hon friden gång på gång,

när hon var liten och inte passade in,

när drömmen fanns att hon var ett hittebarn

som skulle återfinnas en gång

och bli älskad precis som hon var"
Underbart skrivet!
2009-05-04

  Ulf Lagerholm
jag brukar ha svårt att brottas med dikter som breder ut sig, denna är ett klart undantag, raderna vibrerar av kött och nerv, är det så ordnat kan det ju gärna vara hur långt som helst

tack Eva
2009-05-04

  Måna N. Berger
Grattis till placeringen! :)
2009-05-04

    © Birgitta Wäppling VIP
En fin skildring som lockade till läsning.
2009-05-03

    Al Lanzon
Tack för din fina text. Vad skönt att kunna komma tillbaka och minnas!
2009-05-03

  Majalis
Så otroligt vackert beskrivet. Nästan så det gör ont, men härligt att läsa!
2009-05-03

  Miss Mod
Å kära Eva, vilken fin och ändå lugn vandring i barndomsstad, tack för att jag fick slå följe!
2009-05-03

  Sturesdotter
Mycket levande
Man ska inte förväxla något, men diktjagets ord om klassträffen, så väl jag kände igen det ifrån min egen....tänk om man hade vetat...
2009-05-03

  Suzy med punkterna
Vilken resa du beskriver.
Den känns i hjärtat på mig.
2009-05-03

    eva m h
Du skriver så naket och berörande! Applåd till dig!
2009-05-03

  Fredrik P. VIP
möte med föräldrar blir ofta
ett möte med den egna bakgrunden.
minnen som värmer och minnen
som svider ilar förbi. det är bra att
få perspektiv på sitt nuvarande
liv men det är också viktigt att inte
fastna i det förgångna som man
ändå inte kan göra något åt.

därför vill jag gärna citera
en livsbejakande strof som
har siktet inställt på framtiden.

/hon vilar nu i tilltro till livet
i vetskap om att ingen är perfekt
och att hon får vara just som hon är

fri från mallen och fri i tanken/

mycket fint berättat som en längre
skiss till en memoar...
tack! bokmärker
2009-05-03

  Mr Lindemann VIP
Ja, här försökte jag så vara skämtsam inför en kvinnlig muskelbyggare, jag frågade henne: "Var du uppe i sthlm och stötte Lundby-wedin under hennes första majtal? Stackarn har ju blivit så missförstådd, klart att avgående AMF direktörer skall få sina miljoner! Hur tänkewr vi egentligen?

Reaktion: Lundby-Wedin? Vem är det?

Annasr är dina rader berörande
2009-05-03

  Bibbi VIP
SÅÅÅ STARKT BERÖRANDE ATT JAG TAPPAR ORDEN.
APPLÅD!
2009-05-03

  thyra
Tack för inblickar i ditt liv! Förklaringar ger livet fler dimensioner och oftast en djup frid! Dina rader inger ro. Tack!
2009-05-03

  Måna N. Berger
Klokt och så sant. Tiden försonar mycket som gjort ont och varit svårt att förstå. Texten driver upp tårar i mina ögon. Delvis då jag känner igen mig här, i det att tro sig vara den som var fel, alltid annorlunda..
2009-05-03

  Ewa-Britt Nilson VIP
I vers efter vers
sveper Ditt liv fram
som det var, som det gick
in i det fick, vi en blick och
slut, att nu känns det gott
att det, som var Du då,
har Du förstått när Du
förklaring fått...
2009-05-03
  > Nästa text
< Föregående

Eva Langrath
Eva Langrath VIP