Trötta änglars ögon i sötman från
morgonen

Som tunnaste papper, du viker
och kastar iväg

Utan ledning,
söker jag
finna sans

En skärpa som brännmärker
I förtegenheten
fingrar vankar av
och ann

Som tunnaste papper
mitt sinne
förgäves, mot den lenaste hud,
fortsätta strida

Jag väljer att sluta ögonen
när trevande händer
kallar på
innerligheten

Som tunnaste papper