Ensam är vägen hon väljer att gå
Hon är obunden
och självisk som få

Hon tar och hon ger
och i heta stunder tror ni
att ni är allt
hennes ögon ser

Hon låter er tro att ni är gudar
och gudinnor
att hon är slav under kärleken
åt både män och kvinnor

Hon väver er in i kraft av sitt sinn
hon andas intill er
älska och brinn

Hon klär av sig och lösgör sitt hår
Hon ger efter för elden
för längtan och säger
ta mig
det här är vad ni får

Men innerst inne brister hjärtat
som längtar efter mer
Ni ser in i hennes ögon
men kan inte förstå
att hon egentligen
inte alls er ser

Innerst inne gråter hon
tårar svedda i stundens hetta
medan ni älskar hennes kropp
önskar hon sig livet åter

på fria vingar
så skira och lätta