Som en revirstrid i blodig lekfullhet
Alternerar turen fram och tillbaka
Det virvlar upp
Det bryter ned
Och jag ger efter

Det abstrakta
Det knappast kännbara
Det får mig ur balans
Det stjälper
Och jag kapsejsar i vinden

Jag försöker stå emot
Men det är för påtagligt
Denna längtan att vara som dem
Som dem jag avskyr
Som dem jag önskar
Bara den avgrund som nu finns till för mig

Jag ser mina defekter
Nu ännu tydligare
Jag är ingen stark man