Himlen hängde över
min midja, mina lår
omsvepta i lustfärd mot Omnis
mitt Iris var kallt
lakanstunga bölj

små snöspelande djur kryper
sjunger, leker vilt
fastnande
mitt nätverk drog
hårt
om knuten
själ - gjorde så ont

Jordanien floden
flydde aldrig öknen
den slingrande spreds
- sädade ut sin väta
över lättja -
lättande en sandvirvel
vinnande såg sitt slut

Så jag saktade ner
motoren, stängde av ljudet
kröp ner på hud
nära
lågt låg jag på sov-varv
och synbart randade genom stormens kläder
med mitt värme-stoft

sänkte Himlen garden
ytterligare för oss
föll
nu när du plötsligt,

drev bort.