- Jag skulle vilja skriva ett stycke poesi.
- Om vad?
- Kärleken, livet, jaduvet...
- Har du inte redan gjort det?
- Mjo...
- Känner du dig inte bedragen av både kärleken av livet?
- Mjo...
- Vad vill du skriva om egentligen?
- Tomhet, saknad och evighet.


rymden var lite närmare än vanligt
och du stod på mossiga stenar och spejade;

"stjärnfallen syns bäst i mörker,
och i rymden finns inget liv och allting är mörker,
men rymden är evig och TITTA!
två stjärnfall;
ett för mig,
ett för dig."
och du kom av dig

"om skogen försvann skulle det bara finnas sten.
om stenen försvann skulle det inte finnnas någonting alls -
förutom rymd."

ditt röda hår glittrade i stjärnljuset och jag sa att jag älskade dig,
"ända upp till solen!"
du klev ner från din sten och viskade tyst
(som för att inte störa natten):
"det är tjugosex miljoner miljarder kilometer till solen.
så långt har ingen någonsin älskat mig."

vi höll om varandra tills det blev gryning,
och trots att det är så långt till solen,
känns den ändå så nära.