Jag lyssnar alltid på Thåström på morgonen när jag går upp. Det får mig att komma rofylld till skolan, infinner sig ett lugn i hela min kropp, blir glorian över mitt eget huvud.

Plötsligt frågar Felicia vad han menar med det han sjunger. Hon fastnade för meningen "varje sandkorn har ett nummer". Jag ber henne tänka ett litet tag. Hon stannar upp i trappan, tittar på mig med en vädjande blick som säger att hennes morgon inte är till för att tänka. Hon föreslår något, men jag skakar på huvudet.

Så stor hon där ett litet tag till, "allt har en mening" triumferar hon sedan. Jag ser hur hon med eftertanke behandlar sina ord. Sedan svarar hon sig själv: "Jo, så är det".

Vilken ynnest ändå, att ha en syster som man håller kär.