plötsligt har något hänt

man har ''mött'' någon

man inte tidigare har känt

det fanns inga tankar bakom det

sprang möjligen fram

ur ökenartad ensamhet

så kan en människa man aldrig mött

betyda ljusning på en dag

när livstidsloppet känns så dött

hör man en röst ''hej det är jag''

hur kan man förklara

det här att bara vara

är väl så

om man inte låter

alla tågen gå